Bilden har absolut inget med texten att göra.
Hela förra året bedyrade jag att så fort jobbet började igen skulle jag minsann börja cykla till jobbet. Sen började jag tänka lite mer ordentligt på det där med att cykla och insåg snabbt två saker som gjorde att jag snabbt kom på andra tankar. Att jag hade jordens jobbigaste backe direkt utanför dörren (okej, så jag måste över en bro först men sen är det faktiskt en rejäl backe) och att det var långt. Det var i maj 2010. Jag jobbade bara 2 dagar per vecka över sommaren och tyckte det var trist att behöva byta transportmedel så många gånger, så jag gav upp cyklandet innan jag ens kom igång (eller ens försökte).
Vi ska väl först konstatera att det där med jordens jobbigaste backe var lite av en överdrift (inte mycket, men det finns nog såna som är lite värre). Speciellt långt var det ju inte heller, för jag har bara knappa 5 kilometer till kontoret på min ytterdörr. Fågelvägen har jag nog tur om det är 4 kilometer, det är nästan så jag ser till jobbet från min balkong. Äsch.
Iaf, efter mitt inlägg igår kväll om min brist på viljestyrka beslöt jag mig för att ha lite jävlar anamma och sätta mig på cykeln imorse. Så det gjorde jag och trampade för glatta livet. Upp för bron, över bron, under brofästet och upp i vansinnesbacken. Och jag trampade och trampade på ettans växel. Förbi mig svischade alla andra som hade lite ork och stuns i benen, men jag kom slutligen upp. Utan att vara direkt andfådd men med rejäl mjölksyra i benen. Efter backen blev livet lite enklare och jag njöt nästan till och med.
Fram på kontoret kom jag exakt 17 minuter från det att jag låst upp cykeln utanför min ytterdörr. 102 kalorier tyckte dessutom RunKeeper att jag hade avverkat. Det här betyder inte bara att jag idag har känt mig väldigt stolt över min kvarts motion på morgonen, utan det betyder också att jag kan tänka mig att fortsätta cykla till jobbet. Inte varje dag, men regelbundet.
Tyvärr saknar jag en handbroms helt, den andra handbromsen fungerar bara sisådär och fotbromsen känns inte helt stabil. Låset är halvt uppbrutet, vilket gör att nyckeln krånglar och jag behöver en riktig cykelkorg att sätta på (vilket inte är helt lätt, för jag har ett specialhandtag som inte passar för de flesta korgar). Men det är väl bara att lämna in och få dessa saker ordnade kanske?
Skadorna är alltså orsakade när den var placerad i cykelbod utanför vår gamla lägenhet. När flytten gick mitt i vintern till Nacka lotsade vi bara in cyklarna i förrådet här och glömde bort skadorna som fanns, så det är först nu jag på riktigt inser problemen. Med tanke på att det var en helt annan försäkring hos ett annat försäkringsbolag vi hade då lär det inte täcka för något av det som behöver åtgärdas. Har jag riktig tur kanske min galet snälla karl kan titta på åbäket?
(Jag cyklar självklart även hem, men eftersom inlägget är tidsinställt har jag inte gjort det ännu men kommer att gjort när det publiceras.)
