Kategoriarkiv: Tvåbarnslivet

Vi träffade i alla fall papperskorgen.

Postat av
1

2013-01-11 (5 av 7)Njutningen i att solen strålar över sundet, lägenheten är ljus och nästan städad. Barnen är glada, humöret är bra och vore det inte för den där näradödenupplevelsen på ICA för ett litet tag sen så vore nog allt frid och fröjd. Stackars Lilla A satte en korvbit i halsen och det tog ett bra tag innan hon kunde börja kippa efter andan igen. Blå om läpparna.Lite kom upp över en papperskorg och lyckligtvis var E precis på ingång med bilen när det hände. Pust. Stackars lilla unge, men den som led mest var nog den känsliga mamman som inte alls klarar av när saker kommer upp. Och Lillasystern som tvingades avbryta sitt smoothiesörplande för att komma till undsättning. Katastrofen. Lilla A återgick till sitt korvätande så fort hon kunde, vilket även lugnade den upprörda 1-åringen. Smoothien återvände ju.

 

Saknaden.

Postat av
10

2012-12-31_resten av bilderna (27 av 35)

Häromdagen (innan min telefon badade) så pratade jag med Lilla A hos mormorn och morfarn. Hon var glad, sprallig och hade förmodligen redan pratat hål i huvudet på dem. Här bredvid mig ser jag hur läppen krullar sig mer och mer på Lillasystern. Till slut kommer gråten. Stora krokodiltårar som rinner nerför kinderna. Och jag hör att Lilla A blir tyst.

A – ”Men mamma – varför gråter E?”

Jag – ”Vet du, jag tror att det är för att hon saknar dig”

A – ”Jaha, men E det är ju bara några dagar kvar och sen är det måndag. Då kommer du hem och då behöver du inte sakna mig längre”

Precis så. Och imorgon är det måndag. Då kommer vi hem. 

Kalas och presentregn.

Postat av
4

Vi har ju firat den där minsta idag, hennes 1-års dag. Med presenter och tårta. En tårta som för övrigt var tillverkad av den något stolta storasystern. Den bästa i hela världen ungefär. Sen har vi ätit mat, en god ny rätt som jag själv hittade och modifierade (omedvetet) till att bli något riktigt gott. Och fikat. Tårta.

Presenterna var nog helt perfekta allihop, med påfyllning av Duplo-förrådet och ett Zoo kan nog ingen unge bli missnöjd. Och så har hon officiellt slutat krypa den där lilla. Hon går. Ungefär hela tiden, idag faktiskt all vaken tid förutom den timmen hon sov lunch. Så gissa om hon var trött nu.

20130119-221309.jpg

20130119-221316.jpg

20130119-221326.jpg

Min kamera ligger kvar hemma i Stockholm. Men imorgon kväll när jag attack-packar (nytt ord va?) inför Fuerteventura så ska den minsann inte glömmas bort. Det är nära nu. Väldigt nära. Så jäkla skoj. Och lite läskigt på samma gång. Men mest kul. Annars skulle jag ju aldrig bokat resan.

En måndag på vift.

Postat av
1

Jag och wordpress verkar inte överrens om det där med att faktiskt publicera inläggen på dagen. En dag som varit fylld av lite ångest, lite frustration och massvis med glädje. Sen en fin lunch med Elin och hennes myskille samt några Bragokex och en Pärondricka efter dagishämtning. Nu kanske det är dags att ge sig på kvällens middag? Vad nu den ska bestå av. Jag har ju glömt att ta fram mat ur frysen, ironiskt så där nu när vi äntligen handlat på oss alternativ.

130114

Lillasystern blev helt slut efter vår tripp i Liljeholmen och sov några sekunder efter att det här kortet togs. 

Och ikväll ska jag berätta något riktigt roligt för er!

Bus och smoothiesar.

Postat av
6

Jag har låtit ungarna leva rövare här hela eftermiddagen, höga på fruktsocker från den mango/banansmoothie jag slängde ihop efter Lilla As önskemål. Mango är favoriten, men jag brukar smyga i lite banan och ägg för mättnad. Lillasystern är nog nästan ännu tokigare i det mellanmålet och det känns bra att ha något som fungerar – även om man är ute och flänger. Naked Juice Bar har blivit min bästa vän vid såna tillfällen, även om prislappen är väl tilltagen.

Efter middagen gick Lillasystern loss. Skrikskrattar så det ekar i trumhinnorna och knatar fram på knä (hon kan ju inte resa på sig själv än) och hoppar på stället. Charmigt om än något högljutt. Vi försökte oss på att få både skratten och gåendet på film, men kan väl konstatera att någon är lite kameraskygg. Alternativt lite baktung efter maten. Sen det där med att gå och skratta samtidigt. Det slutar allt ofta på rumpan måste jag säga.

Nu är 330 ml välling påfyllt i den där magen, Lilla A har installerat sig med en bok och jag har sjunkit ner i soffan en liten stund. Frågan är om jag tar mig upp igen? 

En stor dag för en liten.

Postat av
6

Lillasystern har ju tagit sina små steg ett tag nu, men de har varit få och ärligt talat har det inte hänt speciellt ofta. Idag släppte hon taget och började gå på riktigt. Många steg och ofta. En stor dag för en liten, liten person. Så det firade vi med en monsterportion av köttfärssås här på kvällskvisten och dagens tredje bad som avrundning. Nu ska den lilla skojaren alldeles strax nattas och storasystern plöjer Alfons Åberg innan det är hennes tur med.

En sak är ju ändå väldigt skönt med det här att ha lite försiktiga barn – när de väl tar sig för att göra saker så ramlar de sällan. Hamnar på rumpan – ja. Trillar handlöst? Nej. Och så är det sådär konstigt att man bara på några timmar faktiskt vant sig vid att en liten person plötsligt börjat gått. Omställningen komplett och ändå ställer man om direkt.

Om jag inte haft kameran framme och sett till att fotat den snygga gångstilen? Nej just. Visste väl att jag hade glömt något! 

Norrköping med bara ett barn.

Postat av
5

Åhåhå, vilken dag! Jag och E har varit inne och svirat i Norrköping med bara ett barn – värsta lyxen. Vi som inte har några barnvakter tillgängliga direkt i stan där vi bor passar på att njuta lite extra när vi får möjlighet att göra något utan i alla fall ett barn. Semester. I några timmar. Uppskattat och kanske lite behövligt också kan jag tro. Så vi har shoppat. Till barnen. Och så har vi ätit lunch på mindre bra ställe i stan (för typ tredje gången). Vi lär oss aldrig tydligen.

Imorgon förmiddag går resan tillbaka till Stockholm, vi ska ju också återgå till en vardag alldeles strax och gärna hinna städa undan julen innan dess. För nu räcker det tycker jag. Mina vårkänslor spritter av falsk glädje när det är solsken och fem grader varmt. För snart är ju vintern här igen. 

 

Årskrönika 2012 Oktober – December

Postat av
2

Den magiska hösten var här. När alla färger är så sprudlande vackra. Innan det blir mörkt. Innan det blir kallt. Och så alla händelser. Events, middagar och Jesus Christ Superstar. Långa nätter och korta mornar. En frustrerad Lillasyster. Och sen kom krypningen. Och ännu sämre nätter. Vi var på bio och bio igen och framförallt – vi var friska.

Sen åkte vi till Helsingfors och var vips inte så friska längre. Lilla A låg på sjukhus för sin etmoidit och jag snörvlade ikapp med Lillasystern hemma. Som i sin tur sov sämre och sämre. Energin började rinna ur oss. Fast det kom snö också. Ljus, vit och fin snö. Som vi lekte i. Åkte pulka. Sen kom sjukdom igen. Vi hann med att umgås. Njuta. Sen lite sjukdom igen. Och julafton däremellan. Och nu avslutar vi året – inte riktigt på topp men med förhoppningar om att 2013 blir ett riktigt trevligt år.

Och en stor puss på er alla som orkar läsa dag efter dag.

GOTT NYTT ÅR! 

Årskrönika 2012 Juli – September

Postat av
3

Lilla A gick på långledighet från förskolan, strax därefter gick även E på föräldraledighet och vi gjorde hela sommaren tillsammans. I ett mestadels regnigt Sverige. Vi testade Aspuddsparken och kände på kallt, kallt vatten, åkte på mammasingelmedbarnresa till Åbo tur och retur och framförallt lämnade vi äntligen de där avlagda napparna hos katterna på Skansen. Vi var till Astrid Lindgrens Värld och firade världens bästa 3-åring. Och det regnade. Regnade. Och regnade.

Vi åkte mot Nora igen. Och det fortsatte mest att regna. Vi var på Gustavsvik den enda dagen med sol, gjorde utflykter och njöt av ledighet. Trots regn. Jag köpte springafortskor och gav mig ut på några rundor. Började bli varm i kläderna. Vi hade gäster med till stugan och njöt av lite varma vindar. Sen blev vi sjuka. Spenderade en vecka hemmavid och stressade över tvätthögarna.

Sen åkte vi. Hej Rhodos. Hej värme. Hej underbara, älskade avkoppling. Vi hade det bra, galet bra. Sol, bad och Lollo. Och 40+ grader i 10 dagar eller mer. Konceptet enligt en 3-åring för att lyckas. Vi var ruskigt nöjda med våra veckor och hade gärna stannat längre i hettan. September, hösten kom. Tillbaka till förskolan, tillbaka till jobb. Väntade på bakslag, väntade på sjukdom. Andades frisk höstluft och hoppade i vattenpölar. Började tänka över framtiden. Hoppades att träningslusten skulle hålla i sig. Igen. Bästa början på hösten.

 

Årskrönika 2012 April – Juni

Postat av
2

Vintern som hade börjat så tungt blev till vår och bättre, gladare och lättare. Jag och E firade 30-årsdagar inom loppet av en månad, ungarna var friska(re) och solen sken ibland. Sen kom snön igen och vi tyckte det var katastrof. Vi åkte till Åland och höll på att frysa rumporna av oss, men njöt av världens finaste utsikt och trevligt sällskap. Bebisens första sprutor slutade i feber och jag minglade loss på Fotografiska.

Sen kom både våren och Lillasystern igång på riktigt. Livet var rätt så på topp, energinivåerna i kroppen höll sig högt och jag motionerade. Ofta, långt och mycket. Mådde bra och smidde planer. Gjorde återbesök på SöS med återigen sjuk bebis, lekte i Mulle Meck parken och sprang på bakluckeloppis i Siggesta. Ungarna lekte, var nöjda och fick plocka vitsippor för första gången. Och någonstans här i mitten började bilderna bli bättre. Vi åt OS-mat och sippade champagne hos Kronfågel. Sommaren hade inte ens börjat!

Sommaren inleddes med en veckas charter på Korfu. Sol, varma vindar och kalla bad. Underbara nätter och världens gladaste ungar. Semesterfirare heter det visst. De som njuter. Så det gjorde vi, värmde upp våra frusna själar och skaffade oss lite kvalitetstid utan måsten. Viktigt, närande och framförallt underbart. Glada barn. Glada föräldrar.

Så var sommaren här.