Kompensation.

När man somnar alldeles för sent, får vaka mitt i natten för en bebis som hostar så hon kräks och sen måste upp i ottan för att befinna sig på möte när klockan knappt slagit väckning i vanliga fall – då kan man behöva låtsas vara lite extra käck för att överkompensera. Idag betydde det läppglans. När använde man det sist? Det gjorde i alla fall min morgon lite ljusare.

20130206-085258.jpg
Så nu, två timmar in i ett möte som ska pågå i ytterligare sex hinner jag andas några sekunder. De där barnen förresten, de som stod hand i hand vid dörren imorse och vinkade hejdå – de gör jobbet ännu lite roligare. För jag vet att det köper mig tid till dem. Flexibilitet. Närhet. Så pass att jag är på kontoret en kvart efter att den där dörren stängts.

Morgonpigg?

barnrumBarnrum -aldrig så städade som på bild. 

Godmorgon! Jag avundas till och från de som inte har några svårigheter att komma upp på morgonen. Mina ögon står i kors och jag kämpar hårt med att få dem att fokusera på att öppna sig istället för att bara få somna om igen. Speciellt nu när nätterna är ett litet kaos igen, då vill jag gärna få sova lite längre. Så det gjorde jag. Sen fick jag bråttom och kunde väl då pusta ut att var på plats redan fem i åtta trots att jag gick hemifrån tjugo i. Det här med buss alltså. Inte så dumt när det bara gäller en hållplats. Utan barnvagn.

Så nu andas vi ut några sekunder. Sen ska jag studera flödesscheman och plugga på vem som ansvarar för vad. Kanske någonstans på vägen så listar jag ut vad jag själv ska vara inblandad i också, just nu är det väldigt luddigt. Men det känns ändå bra. Kul att göra något nytt efter ett antal år med näsan begravd i tjänstekostnader och objekt. Läste just igenom mitt första case och trots att det visserligen var ett synnerligen enkelt sådant så blev jag glad när jag insåg att jag förstod sammanhanget. Det får nog firas lite ikväll! Eller så får firandet gå ut på att städa ungarnas rum. Fick nästan dåndimpen imorse när jag skulle väcka Lilla A i kaoset.

Det börjar bra!

20130201-131229.jpg

Det är ju alltid lite sådär konstigt att komma tillbaka från en föräldraledighet, ännu mer konstigt är det att komma tillbaka till en arbetsplats som man redan sagt hejdå till en gång på riktigt. Eller sagt och sagt, jag smet nog mest undan. Ena dagen var jag här och nästa dag fanns jag inte kvar i systemet längre. Nu är jag tillbaka lika plötsligt igen, så pass att många undrar om jag verkligen var borta eller om de bara inbillat sig.

Efter en första halvdag känns det i alla fall bra. Jag har inte kommit igång med arbete riktigt än, men däremot så har jag fått igång teknologin. Det viktiga. Och att komma igång med arbete kommer nog ta mig några månader. Frågan är ens om jag är så pass självgående när min mentor slutar. Än så länge är det hebreiska de pratar. Jag anteckngar och frågar, men blir inte så värst mycket klokare för det. Men skam den som ger sig. Så fick jag en god lunch dessutom – då kan man inte klaga.

Nu ska jag köra mina avslutande timmar på den här veckan, hoppas på att jag kommer tillbaka lika peppad på måndag morgon. Men först en trevlig helg att avverka!

Redo.

2013-01-25_caletadefuste (22 av 23)

Jag får byta mot annan havsutsikt idag…

Jag är uppe i ottan, nyduschad och redo för årets första arbetsdag. Det är nu allvaret börjar igen, jag vet redan att jag har en fullspäckad dag framför mig. Möten, administration och att komma igång brukar vara tillräckligt när man kommer tillbaka. Jag gissar att jag kommer bli aningen trött i huvudet idag, men det ska samtidigt bli kul!

Håll tummarna för att det blir en bra dag! 

 

Jag jobbar på en sak.

Vet ni att jag har ett litet projekt på gång? Riktigt vad det blir av det hela vet jag inte riktigt än, jag hoppas på att det får rejäl genomslagskraft men sanningen är att man aldrig riktigt vet. Det kanske rent av blir en flopp.

Ni har varit många här idag, det värmer lite i hjärtat för jag gillar ju er massvis. Och det för mig tillbaka till det där projektet. Jag hoppas verkligen det blir lyckat, för er skull med – i längden tror jag nämligen att ni skulle ha både nytta och nöje av det till viss del.

Och flopp eller topp – det lär ni märka framöver om vi säger så. 

Joppa, joppa, joppa!

Att jag aldrig lär mig. Man ska INTE jobba på sommaren, än mindre ska man jobba när resten av kontoret är på semester. Det är kaos överallt, vart jag än vänder mig och telefonen ryker just nu. Mailboxen hinner aldrig tömmas, för varje mail jag läser hinner minst fem nya trilla in. Fortsätter det i den här takten kan jag nog se mig i stjärnorna efter att ha trevliga kvällar den här veckan, då lär de nog vara arbetsbetonade. Som om det skulle  bli bättre av att jag låste mitt konto till vårt affärssystem så gjorde jag just det. Såg till att göra mig själv värdelös i några timmar (eller dagar) framöver.

Dags att springa in och avleda dagens tredje kris. Eller sjuttioelfte. Jag har slutat räkna, mina stackars kollegor känner nog också tacksamhet för att semestern är på intågande snart. Väldigt snart.

Nu är jag ju jag lite knäpp också, så jag gillar när det är fart och fläkt. Fast kanske inte så här, inte så att man blir jagad med blåslampa en gång i minuten och tappar bort trådar till höger och vänster. När kaoset växer sig för stort blir till och med jag lite rädd, för jag glömmer direkt vad jag har gjort och inte. Stampar, ryter och muttrar värre än en gammal vallack. Jo, precis. Fast jag är på bra humör, tro inget annat – jag är bara väldigt, väldigt trött i skallen.

Och just. Berättade jag att jag tappat bort min jobbtelefon? Så alla samtal (som jag lyckas snappa upp genom växeln) går på min privata iPhone som inte alls är i brukbart skick för timmars samtal per dag. En ny telefon kan jag glömma tills sommaren är över, så vi hoppas min egna telefon överlever det.

Tragikomik idag, på hög nivå. Fast Lilla A har det utmärkt, så jag är nöjd – kan alltid vara värre! ;)

Förtroendet är verkligen på topp…

Är jag helt osynlig? Finns jag inte längre eller vad är det frågan om?! 

Inte nog med allt strul från leverantörer via internet, affärer som inte levererar det de ska* så börjar det nu strula på alla andra sätt möjliga också. Ni vet facket, det där man betalar dyra pengar till varje månad för att ha någon typ av säkerhet den dagen man står utan jobb. De har slarvat bort mig. Igen.

Min chef kontaktade nämligen mig idag efter att han fått jaga efter mina lönepapper (förhandlingen sker centralt, men distribueras sen ut bland chefer och jag hade uppenbarligen hamnat fel). Fast det var ju bara det att jag inte fanns, alls. Inte i några listor, inte i några löneutvecklingssamtal och absolut inte med något nytt lönebesked.

När jag blev uppsagd från mitt tidigare jobb bestred jag uppsägningen på grund av LAS (lagen om anställningsskydd) som mitt företag var tvungen att följa, men frångick i mitt fall (och många andras) fall. Av någon anledning försvann min och ett tiotal andras ansökningar ur systemet och vi kom aldrig med i förhandlingarna. I det fallet slutade det med att det dåvarande facket fick betala ut skadestånd till mig och mina kollegor som de ”missat”.

Den här gången handlar det visserligen inte om några större summor pengar som jag hade kunnat hoppats på, men jag börjar tröttna på det ständiga strulet som verkar råda. Och att jag ska ha förtroende för dem just nu finns inte på världskartan. Det ska bli väldigt intressant att höra deras sida av myntet den här gången.

*Vad gäller mitt tidigare blogginlägg där varan inte levererats har företaget nu gått med på att sätta tillbaka mina pengar på mitt konto. One down, more to go…

Vad nu då?

Fredag och egentligen en rejält uppbokad dag, men allt är inställt tråkigt nog. Inget BVC och 18 månaders kontroll, inget Nora i helgen.

Lilla A hade feber redan igår kväll, efter att vaknat X antal gånger under kvällen tog vi över henne till oss. Hon verkade ha ont i magen, kråmade sig och kunde inte ligga stilla. Ville helst ligga i fosterställning, men var fortfarande glad. Under natten har hon legat mot E och krånglat, feberyrat, varit kokhet och tidvis ledsen.

Själv vaknade jag med ont i halsen och ont i kroppen, så håller tummarna för att vi inte alla ligger sjuka efter helgens slut! Lilla A klockade jag in på 39,1 grader imorse, men febern verkar inte störa henne något och förutom en lite rinnande näsa verkar det inte vara några större fel på henne just nu. Hon äter, leker och beter sig som vanligt men med lite sämre tålamod såklart, fast knappt nämnvärt.

Trist att vi fick ställa in våra planer idag, både BVC och Nora har vi ju sett fram emot och vi har inte varit där sen i november. Helgerna framöver är någorlunda uppbokade och det är inte lätt att hitta tiden att komma ner, speciellt inte nu när båda arbetar och vi faktiskt har ett hem som måste hinna skötas om också. Fast just nu var det kanske lika bra eftersom Skrållan i veckan opererat bort sin livmoder och nu verkar fått någon typ av infektion i såret. Hon behöver då få vila och inte ha en vild 1½ åring som ska putta på henne hela tiden.

Samtidigt i hela eländigheten är det såklart skönt att få vara hemma, slippa flänga och fara. Speciellt nu med tanke på att inte heller jag är på topp, synd bara eftersom jag hatar när planer blir ändrade. Ny tid till BVC är iaf bokad till nästa fredag, då Lilla A redan är inbokat ledig från dagmamman eftersom det är planeringsdag. Måste kolla upp hur det fungerar med VAB framöver, är hon sjuk på måndag får vi ta till det möjligtvis. Idag funkar det att jobba hemma de timmar jag kan, sen jobba ikapp senare.

Ha en underbar fredag, hoppas att ni INTE ligger hemma i sjukdomar!

Dan före dan

Redo att ge sig av till dagmamman!

Tiden till att sitta framför datorn finns inte riktigt, listan på allt som behöver göras växer sig bara längre och längre för varje sekund. Jag är inne på jobbet en sväng idag på min lediga dag, nödvändigt ont eftersom jag hade strul hemifrån igår. Snart ska jag dock packa ihop mig igen och röra mig hem genom köerna med alla galna bilister som ska in och sista minuten shoppa. 30 minuter tog det mig att ta mig från avfarten vid Ica Maxi till jobbet tack vare Forums besökare. Hemåt tar jag nog  bakvägen…

Just det borde jag också göra. Vi hade nämligen beställt en del julklappar redan i början på december, men trots det verkar inte det företaget ha levererat dem.. :( Surt som attans för de som inte kommer få några klappar, men vi får väl komma på något annat alternativ. Alltså, sista minuten shopping även för oss kanske?!

På förmiddagen har iaf jag och Lilla A varit och lekt hos dagmamman där det idag bara var ett annat barn. Trevligt, även om just denna lille pojke inte riktigt är helt överrens med A om vissa saker. Småtjejer kan vara lite jobbiga ibland tycker han visst. Jag förstår honom, inte en sekund fick han vara ifred. Med oss hem fick vi iaf en present som A ville öppna genast, men när den åkte under granen utbrast hon mest Oj oj oj! Den där! Oj oj! Det får vi tolka som att hon är nyfiken på vad som fanns inuti paketet helt enkelt!

Nähä, jobba var det visst som gällde. Lite spöklikt här på kontoret, värre lär det väl bli sen när man ska ner i garaget också. Uff! Hoppas ni har en lite lugnare uppladdning inför julafton framför er!

Julemat och trötta gester

Vår lilla konferens med jobbet igår eftermiddag var bra mycket trevligare än väntat. En av mina högre chefer måste vara en av de bästa som finns (ibland), han är den som ser till att hans medarbetare aldrig blir utan. Sen att han glömmer bort kollegor som fyller både 40 och 60 kan vi ju förtränga och dessutom är han ju faktiskt till åren och har rätt att vara lite snurrig.

Lyckligt ovetande kom vi iaf ner till möteslokalen i matsalen igår eftermiddag och möttes av ett enormt uppbokat julbord på plats via catering från Fazer. Hallelulja! Ni anar inte vad jag varit grinig för att jag inte fått komma iväg på något julbord i år. Jag älskar julmat i alla dess former (bortsett från paté, rödkål, brysselkål, köttbullar och prinskorv) och skulle kunna äta den året runt om det inte vore för att man helt enkelt inte orkar laga den närsom.

I två timmar satt vi och hade det trevligt, drack julmust och åt god mat medan vi diskuterade framtida förändringar och dess effekter. Mindre trevligt samtal kanske, men glada kollegor höjer stämningen. Och jag tänkte efteråt hur lite som egentligen krävs. Det här är första gången sen jag gick tillbaka i tjänst som vi faktiskt kunnat avklara ett möte utan diverse mutter, gnäll och sura miner från någon inblandad. Att lite julmat kan skänka sån stämning, för det är nog lite själva gesten som gör det. Vi behöver inget stort, vi behöver bara veta att någon orkar bry sig.

Nej, jag är inte trött mamma -jag lovar!

Iaf, när jag sen äntligen kom hem framåt 18:30 var Lilla A iofs överlycklig att jag var hemma och kommenderade genast av mig mina stövlar samtidigt som hon rev av mig mössan, men mycket mer än så blev det inte En genomläsning av hennes favoritböcker, en pyjamas, lite välling, tandborstning och sängdags. Uppenbarligen var hon verkligen trött när jag frågade, för vi hörde inget ifrån henne förrän 08 imorse. Hennes tidigare nätter den här veckan har ju annars inneburit att hon vaknat vid midnatt för att inte kunna somna om någon annanstans än i mitt halsveck. Det var otroligt skönt att slippa det just inatt, för jag var halvdöd så det räckte ändå imorse.

Idag har jag jobbat hemma, men strul med nätverket gör att jag ligger efter så det skriker om det. Har hur mycket som helst att göra och rent tekniskt sett har jag gått på semester just nu, så det blir att jobba ikväll och även imorgon en stund för att hinna med allt. Nej, roligare än såhär blir det inte just nu helt enkelt…..