Lilla A gick på långledighet från förskolan, strax därefter gick även E på föräldraledighet och vi gjorde hela sommaren tillsammans. I ett mestadels regnigt Sverige. Vi testade Aspuddsparken och kände på kallt, kallt vatten, åkte på mammasingelmedbarnresa till Åbo tur och retur och framförallt lämnade vi äntligen de där avlagda napparna hos katterna på Skansen. Vi var till Astrid Lindgrens Värld och firade världens bästa 3-åring. Och det regnade. Regnade. Och regnade.

Vi åkte mot Nora igen. Och det fortsatte mest att regna. Vi var på Gustavsvik den enda dagen med sol, gjorde utflykter och njöt av ledighet. Trots regn. Jag köpte springafortskor och gav mig ut på några rundor. Började bli varm i kläderna. Vi hade gäster med till stugan och njöt av lite varma vindar. Sen blev vi sjuka. Spenderade en vecka hemmavid och stressade över tvätthögarna.

Sen åkte vi. Hej Rhodos. Hej värme. Hej underbara, älskade avkoppling. Vi hade det bra, galet bra. Sol, bad och Lollo. Och 40+ grader i 10 dagar eller mer. Konceptet enligt en 3-åring för att lyckas. Vi var ruskigt nöjda med våra veckor och hade gärna stannat längre i hettan. September, hösten kom. Tillbaka till förskolan, tillbaka till jobb. Väntade på bakslag, väntade på sjukdom. Andades frisk höstluft och hoppade i vattenpölar. Började tänka över framtiden. Hoppades att träningslusten skulle hålla i sig. Igen. Bästa början på hösten.