En sen uppdatering om en 4-månaders.

Hon är så vansinnigt fin vår Lillasyster E. Världens bästa Lillasyster. Världens bästa bebis. Och hon gör det så fruktansvärt lätt att vara förälder, för hon är ett sånt barn som finner sig i situationer och är nöjd mestadelen av tiden. Så nej, chocken är inte här (än).

Som numera leker med leksaker, främst prasselboken hon ärvt av storasystern. Som drar ut och in den där nappen, övar på koordinationen och faktiskt visar tendenser till att vilja vända på sig. Som numera åker i sittvagnen (i liggläge) och som äter en hel portion gröt på kvällarna (men inte sover ett dugg bättre för det). Äter var tredje timme. Dygnet runt.

Gråter med tårar när hon är ledsen, men aldrig om hon bara är sur/uttråkad/arg/hungrig/irriterad. Det där med skrikfester inträffar sällan, numera är inte heller magen något större orosmoment. Älskar att pussas och öppnar hela munnen, skrattar så hon kiknar när man busar med henne. Ibland. En del gånger får man bara den där blicken som vi fått av storasystern så många gånger. Så nog finns det en skeptiker även i Lillasyster E.

BVC besök står inte på agendan förrän vid 5 månader, men förra veckans besök på Sachsska barnakuten skvallrade om att vikten har tickat upp på stadiga 6530 gram. Och cirka 60 cm kort. En riktig liten sötkorv den där Lilla E.

Men varför går tiden så vansinnigt fort? 

Om en spotting med Kronfågel.

Igår kväll hämtade jag alltså upp Towe i Sjöstaden för några timmars häng i Stadshagen på Lantmännens huvudkontor tillsammans med Spot&Tell och Kronfågel som bjudit in för att visa upp sina produktnyheter. Och trots Stockholms rätt bistra november maj väder hade vi en riktigt trevlig kväll. På plats hakade vi ihop oss med Nina och hennes sällskap Jennie. 

Vi fick testa en hel del nyheter från deras nya serie Premium som är handstyckade kycklingdelar med skinnet bevarat. Och det smakade alldeles underbart måste jag erkänna. Vår kock för kvällen Magnus Albrektsson lärde oss både hur man kokar rabarber för bästa resultat och hur man styckar en kyckling samt tillagar den utan att den blir torr. Kunskaperna ska jag försöka lägga på minnet, även om jag erkänner att det blev lite smått blackout när han förkunnade att det skulle bli dessert. Och vilken dessert sen. Åhherrejissesjagvarismaklöksheaven. En rabarber- och jordgubbskompott med vaniljkräm och något typ av havretäcke. Ni skulle ha smakat. 

På väg ut från spottingen fick vi även med oss en gigantisk kylväska fullproppad med kyckling. Nu ska det banne mig ätas kyckling här hemma, något vi är dåliga på! Spännande! Och tack Spot&Tell för en superhärlig kväll!

När morsan är borta.

Gammal bild på liten Lillasyster E

Jag och Towe var ju iväg på spotting med Kronfågel igår kväll, så här hemma leddes den lilla truppen till sängs med hjälp av pappan. Den lilla tankades lagom tills jag skulle ge mig iväg, åt sen halva sin normala portion med gröt och sussade sött när jag kom hem. Och tre timmar till. Allvarligt?

Och den där flaskan? Ja, den är jätterolig när det är vatten i. Annars? Nej tack. Men å andra sidan gapar den här efter gröten. Och har nog redan ätit mer än vad vi någonsin fick i storasystern. Så nej, det är ingen katastrof.

Förresten fick jag höra igår att den här bebisen är väldigt lik Cecilia Blankens yngsta dotter Rio. Så nu måste jag bildgoogla på riktigt.

När vi blev 10 tappra.

Lite sistasekunden avbokningar och sjukdomar ledde till att vi imorse inte var säkra på om några alls skulle komma och umgås med oss. Vi är ju inte några direkta superstjärnor som alla flockas kring, utan vanliga helylle och rätt tråkiga morsor liksom. Svenssons. Men så trillade de in, en efter en och vi blev till slut rätt så många. Och tänka sig att alla var trevliga. Chock. Eller ja, nej – men kul! Ni som inte var med missade något helt enkelt. Så nästa gång dyker ni upp. Okej?!

Vi valde ju att avboka vår utevistelse när Sverige skulle visa sig vara sådär lite kyligt och ombytligt, att sittra och huttra på en filt utan en sol som värmer lockar inte i mer än någon halvtimme direkt. Så istället bokade vi in oss på Café Glada Barn som ligger på Södermalm, Erstagatan för att vara exakt. En ny trevlig bekantskap även där som rekommenderas, trevlig personal, bra utbud på leksaker, lekhörna och sittplatser. Testa vettja! Vi fastnade i 3 timmar och hade riktigt högt till tak.

Och det var så trevligt, så trevligt. Måste göras igen. Tack för att ni kom tjejer! 

Sitter du på miraklet mot åksjuka?

Vägen mellan Innsbruck och Canazei var allt annat än rak.

Ni vet den där resan om 6 dagar som vi ska åka på? Jo, jag har nämligen fått höra av vår hotelltestare Russin som i detta nu befinner sig nere på Korfu och på hotell Likithos dit vi ska nästa vecka, att det är serpentinvägar dit ner med transferbussen. Serpentinvägar. Alltså, med tanke på att jag knappt klarar av att sitta i passagerarsätet på en rak väg kanske förstår att det inte riktigt vad jag ville höra. Men det vore väl lite väl drastiskt att omboka resan enbart på grund av lite möjligt illamående? Lite kanske. 

Hur tacklar du åksjuka? 

Världens sämsta mamma.

Det jag suktade efter men inte åt. 

Är hemma och vänder i dörren efter en riktigt trevlig förmiddag tillsammans med ett gäng trevliga och mestadels glada bloggmammor (annars spelar de riktigt bra). Men mer om det sen, eller imorgon. För nu vankas dagishämtning för världens sämsta mamma. Lilla A har nämligen varit på utflykt hela dagen. Och den här mamman missade att de skulle ha matsäck med sig. Riktigt pinsamt.

Snälla säg att ni också glömmer saker ibland? 

Jag måste väl vara galen.

För jag är lite ledsen över min uteblivna promenad idag på morgonen. Sånt man inte hinner med när man har planer. Ännu galnare var jag som gick hemifrån utan en varmare tröja än min tunna kofta. Vi vill ju inte att hjärnan ska överhettas när den bränner amningstänk. Och jag undrar sen vad jag ska skylla på när amningen är över?

20120530-090803.jpg
Nu ska jag bara äta upp min frukostbanan innan jag beger mig in till Södermalm och vår lilla träff. Hoppas någon dyker upp!

Längtan som växer.

Vet ni? Dagarna bara springer ifrån mig, det är så mycket kul inbokat nu i veckan att jag inte vet riktigt vart jag ska börja. För det är ju en hel del måsten som ska klämmas in också, så trist men nödvändigt. Nu när det bara är en vecka kvar tills vi ska åka känns det ju snart påtagligt. Snart alltså.

20120529-191852.jpg

20120529-191913.jpg
Och det hade väl varit för mycket att begära att vädret hade hållit i sig några dagar till. Som i helgen. När jag åt Nora-glass och njöt av solen.

Ni vet väl att ni får fint väder igen när vi åker?