Barnmorskebesök V 32

Så hade tre veckor passerat och det var dags att gå till barnmorskan igen. Samtidigt som det känns konstigt att tiden flyger förbi tycker jag det är rätt skönt att inte behöva springa på MVC var och varannan dag. I alla fall så länge jag inte har några problem eller något jag egentligen vill diskutera. Min BM undrade mest om jag inte kände att det var dags att dra ner på takten. Men nej, jag tänker inte göra mig sämre än jag är utan jag drar ner på tempot när jag känner att jag behöver det inte för att jag har en graviditet att skylla på.

Förra gången om med mitt mående, mina sammandragningar, sjukskrivningen, de dåliga järnvärdena och att det var första gången jag var gravid var det ju definitivt annat ljud i skällan. Och så verkar jag ju inte hänga med den här gången heller, bara det faktum att jag inte ens skickat in moderskapsintyget säger ju något. Förlossningen har jag inte ens börjat fundera på. Alla säger ju dock att det går fortare andra gången om, så jag hoppas verkligen på det. Det var lite väl utdraget sist och jag skulle önska att min kropp orkade med hela vägen igenom den här gången.

Allt såg i alla fall utmärkt ut, jag följer min kurva perfekt och Lilla Liten ligger numera med huvudet neråt ganska lågt men är fortfarande ruckbar.

Lite siffror v 32 (31+4)  v 29 (v28+4)  

Vikt: + 3 kilo (+1,5 kilo )

Hb: 122 (ingen mätning)

Blodglukos: – (5,0  )

Blodtryck: 100/60 (110/60) 

Fosterljud: 136 (146 )

Fy tusan.

Det blev ingen matlåda kvar åt mig igår, istället för att ödsla tid just idag när jag både har haft lämning och måste åka till barnmorskan på att laga lunch (jag jobbar hemma idag) så sprang jag in på ICA och köpte mig en färdigrätt i deras sortiment. Inte nog med att min mage nu hatar mig så mår jag fortfarande lätt illa av smaken. Det kommer nog dröja länge till innan jag stoppar i mig något liknande igen. Eller ja, den smakade liksom inte så mycket, det är snarare halsbrännan efteråt med de sura uppstötningarna som ger mig på moppo.

Jag har kollegor som lever på dessa rätter. Vecka in och vecka ut. Har de inga smaklökar kvar eller testade jag helt fel variant?

Uäck.

Missa inte att tävla om 2 biljetter till Disney on Ice. Tävla HÄR

De viktiga morgonrutinerna.

Ur arkivet.

Jag har aldrig riktigt gillat rutiner, eller ja, jag har aldrig riktigt följt några rutiner. Ogillat har jag ju inte gjort eftersom jag inte haft behov för dem. Förrän nu. När jag märker hur mycket lättare saker och ting går med en 2-åring som har en egen vilja. För nu vet hon vad som förväntas av henne, först när vi (för ja – det är alltid vi) brister i rutinerna så blir det bråk. Sällan stora, men så onödiga på morgonen för allas humör.

Blöja byts och kläder tas på innan vi äter frukost. Direkt efter frukost borstar vi tänderna, hon får välja om hon vill ha tofs eller hårspänne i håret. Vi sätter på barn-tv (Musse, Manny  eller någon annan tecknad figur). Jag fixar hennes hår (trassel, trassel, trassel) och går sedan och gör mig iordning själv. Stora bekymret var ytterkläderna. Och eftersom jag hellre tänker på minimalt bråk än grus på golvet tar vi på dem framför tvn. Vips så var vi klara!

Stora skillnaden för oss är att istället för att börja tjata (eller bara säga jo – du måste) så är det lätt att förklara att det blir ingen frukost innan du tar på dig kläderna eller att barnprogrammen kommer först när du har borstat tänderna. Det tar då inte många sekunder innan hon ändrat åsikt och är redo att göra sig klar. Och vips har vi en glad, sprallig liten tjej som är redo att ge sig av mot nya äventyr!

Har ni några speciella morgonritualer? 

Vinn 2 biljetter till Disney On Ice i Globen

Disney on Ice – Princesses & Heroes bjuder på höga hopp, djärv akrobatik och fantastisk skridskoåkning. Allt tillsammans med dina underbara Disneyvänner! 

Vinn 2 biljetter till Disney on Ice – Princesses & Heroes i Stockholm Globen 5 januari kl 14:30

Jag tävlar om 2 biljetter till Disney on Ice hos Alfva.

Tävla HÄR.

För 1 lott: Lämna en kommentar där du anger att du är med i tävlingen.

För 2 lotter: Kopiera bild samt text ovan och länka till tävlingen i din blogg/facebook samt ange din länk i kommentaren.

Tävlingen avslutas den 11/12 kl 22.00

Lycka till!

OBS! Barn under 2 år har gratis inträde! 

Vecka 32

Vecka 32 (31+3)

Nytt ord för veckan – ginormous. Så känner jag mig. Gigantisk, men ändå nätt. Svårt att förklara, men magen känns helt plötsligt så mycket större. Den är fortfarande inte tung på det sättet, men stor. Imorgon ska jag till barnmorskan så det ska bli väldigt intressant att se vad SF måttet ligger på denna gången.

Jag hade några dagar av dipp i förra veckan då det kändes som att kroppen inte riktigt ville vara med, det var tungt, jag hade ont överallt och de 60 dagar som nu är kvar kändes väldigt, väldigt många och långa. Annars tycker jag snarast att de dagar som är kvar känns alldeles lagom. Det finns ju en del man vill hinna med, som jul, nyår och att sluta arbeta (och det får under inga omständigheter ske före nyår) innan bebisen bestämmer sig för att titta ut. Och innan min kropp bestämmer sig för att lägga av. 

Idag insåg jag dessutom att jag inte haft en tanke på att skicka in moderskapsintyget till Försäkringskassan. Bara en sån sak berättar nog att jag inte riktigt är inställd på att börjar närma sig. Ikväll blir det att rota upp och ner på lägenheten för att hitta det (och resten av papprena jag fått). För så bra har tydligen jag städat att jag nu inte kan hitta något istället. Och med förseningskassans försäkringskassans handläggningstider i åtanke kanske det är dags att skicka in. För eftersom A är över 24 månader måste jag väl komplettera med inkomstuppgifter igen? Eller?

Lilla Liten i magen är fortfarande rätt så lugn, förutom när jag sitter bredvid den äldre kollegan eller när storasyster är något högljudd. Alltså får man ibland buffa fart i magen bara för att känna att den är där och rör på sig. Och ingen är mer tacksam än jag över att få sova mina 8 timmar i sträck, jag lider med varenda stackare som har bebisar som lever rövare på nätterna eller som måste upp och kissa.

Och vart tog egentligen tiden vägen? Det är ju inte ens 2 månader kvar. Eller jo, med övertid då.

De tre orden.

Känns faktiskt som en riktigt hyfsad tisdag idag, trots att det annars brukar vara den allra sämsta dagen på veckan för mig. Kanske hjälpte det att jag faktiskt gick till sängs i vettig tid igår, att jag dessutom fick en liten sovmorgon imorse och att världens bästa lilla tjej helt spontant sa de där magiska tre orden på morgonkvisten.

Med andra ord. En riktigt bra tisdag hittills.

Inte så lite lyx.

Jag resonerar ju som så att om jag inte kan lyckas med enkla pepparkakor så är det nog inte läge att ge sig på att koka knäck. Inte om jag vill ha en spis kvar. Har fått för mig att det är lätt att bränna sig också.  Fast jag kanske får önska mig presentkort till en tandläkare efter köpegodset.

Så jag fuskade inte så lite igår på ICA Maxi när jag fick syn på dessa. Fruktansvärt dyra, inte i närheten så god som mormors knäck men fyller sitt syfte. Återstår att se om jag smäller i mig allt ikväll eller inte. Vi kanske får hoppas inte, men jag är så läskigt sugen på godis/salt/surt just nu att jag inte vet vart jag ska ta vägen.

Förresten känns det lite konstigt, men Fröken A kom själv och bad om att få gå och sova för en stund sen, borstade tänder frivilligt och hjälpte till med sin pyjamas som hon i vanliga fall försöker åla sig ifrån. Nu har det varit tyst från hennes rum i en kvart, så jag undrar jag om hon inte var extremt trött. Kanske var fler än jag som sov ruggigt dåligt inatt?

Måndagshumöret.

Idre Februari 2011

Imorse kändes det nästan lite som att vintern ändå är på väg, för det var ju kallt. Och jag har slarvat bort mina vantar. Finns det regler mot att man som vuxen har vantar som sitter fast i jackan?

Inte många minuters sömn blev det inatt heller, jag la mig alldeles för sent och blev sedan väckt av en lite närhetstörstande 2-åring som ville sova hos mamma och pappa efter bara någon timmes sömn och sen… ja. Sen somnade jag inte om förrän en halvtimme innan väckarklockan började dåna. Och jag undrar varför man ens tänker tanken  på att somna om? Hade garanterat varit mycket mer pigg om jag nöjt mig med mina ynka två timmars sömn och gett mig av till jobbet i förtid. Men nej. Kudden är varm, täcket svalt och det är skönt att blunda.

Men så är jag stolt, för trots att jag väckte Fröken A en halvtimme för sent imorse lyckades vi bli färdiga, få i oss frukost och ta oss iväg till förskolan utan minsta tendens till bråk. Och utan stress. Gillar såna morgnar, även om jag är så trött att ögonen snart faller ihop så sitter jag här med ett stort fånigt leende på läpparna. För idag gott folk, idag är det bara 2 månader kvar till Lilla Liten beräknas göra entré.

Excess – det nya bokformatet!

För en månad sen damp det ner ett litet paket i min brevlåda, nämligen boken En Dag av David Nicholls som nu även går på bio. Fina Frun gav några möjligheten att testa det nya bokformatet Excess och jag hade tur att bli en av dem.

Det finns en nackdel, det är att formatet är någorlunda högt lagt prisvärt. I dagsläget får du ge närmare två pocketböcker för priset av en liten excess (eller fyrdubbelt om du liksom jag beställer pocket via nätet). I övrigt har jag bara positivt att säga.

För alla resande människor (och de som liksom jag älskar att bada skumbad) är det här genialiskt. Boken tar ingen plats, den får plats i bakfickan om man skulle vilja, den väger knappast någonting och ändå uppfyller den alla mina kriterier på storlekstext och bläddringsförmåga. Just det kan du nämligen utan problem göra, bläddra med en hand! Förresten passar den dessutom riktigt bra för alla oss tjejer som helst vill hålla våra handväskor minimala, eller som på grund av alldeles för många barnaccessoarer har utrymmesbrist i skötväskan.

Storleksmässigt är boken knappt större än min iphone, mäter 8×12 cm. Olyckligtvis dog min kamera när jag försökte fota, eftersom jag då får lita på telefonen kan jag inte göra jämförelse. Men ni får tro på mitt ord – den är liten.

Själva boken och dess innehåll är definitivt värt att läsa. En kärlekshistoria som löper över 20 år och är precis så tragisk, lättsam och roande som en bra bok ska vara. För när Em och Dex träffas genom ett onenightstand på college är det ingen av dem som tror att de ens kommer hålla kontakten när Dex ger sig ut i vida världen. Ändå fortsätter breven att gå som en löpeld mellan dem och kontakten växer sig starkare. Om livets hårda läxor, om kärleken och om misstagen. Helt klart en bok för mig, även om jag kanske hade behövt varit aningen mindre hormonell när jag läste den.

Dessutom känns det ju som att man läser mer när det har ett litet format, för dessa 684 sidor klassar sig nog därmed som en av de längre böckerna i min samling.

Advent.

Allra första advent för 2011 är alltså här. Vi har pyntat i lägenheten, vi har tänt ljus och Fröken A har fått det allra första paketet i sin adventskalender. Ett pussel. Dessutom har vi druckit glögg, ätit lussekatter och pepparkakor.

Trollungen efter vilan med tofsar på sniskan

Bamsepussel med 20 bitar att förlora sig i...

Nu står vår lasagne och puttrar, sedan är det dags för en tidig kväll. Det är tydligen jobbigt att ha helg.