Vår första semestervecka gick mest ut på att koppla av, vänja sig vid värmen, äta gott och passa på att hitta i våra omgivningar. När vi så väl kunde den tog det inte lång tid innan det började klia i fingrarna över att se något annat, ön är ju en av de större i Grekiska övärlden (den 5:e största om jag inte missminner mig).

Nere på CBR-rental som ligger längs huvudgatan i Lassi (som om det skulle finnas någon annan gata) fick vi tag i vår lilla Panda. En liten silvrig plåtburk med en motor som lät som att den hade gjort sitt, trots att den enbart gått 1800 mil. Efter några dagar på deras vägar hade jag inte svårt att förstå varför…

Ser ni smajlet?

Dag 1 (med bil):

Pandan puttrade snällt uppför vår backe till hotellet med vrålande motor på första växeln. Svårare var det för mig som är så van att köra automat numera, hade jag fått möte i den brantaste kurvan hade vi nog rullat bakåt ner eftersom dragläget på bilen knappt existerade.

Planen för första dagen var att helt enkelt se vart bilen tog oss, när vi satte oss och puttrade iväg passade A på att somna och vi stannade först lagom för lunch på ett litet ställe i Divarata. Bus, gungning och mat är en bra kombo, speciellt i dessa underbara stolar. Lilla A älskar dem och kan sitta snällt bra mycket längre än i en vanlig stol. Kanske beror det på att hon kommer upp i normal höjd till bordet.

I favoritstolen

Gunga är det bästa som finns!

Just denna gungan blev A förälskad i och ville inte alls åka därifrån, trots att det inte är en bebisgunga går det alldeles utmärkt eftersom hon är så pass duktig på att hålla i sig själv när man säger till henne.

Precis nedanför Divarata ligger den vida omtalade stranden Mirtos (eller Myrtos, Myrthos, Mirthos beroende på vilket språk man talar). Backarna ner till stranden, liksom vägarna i övrigt är branta och jag hade många vidriga tankarom att råka köra bilen rakt utöver stupet. Kurvorna är riktigt tighta, det finns inte en chans att jag ens hade kommit runt med vår fyrhjulsdrivna V70 med urusel svängradie.

Utsikten från en av avsatserna ovanför klipporna ut mot vattnet är slående, trots att jag varit på platser i världen där havet är blått – har det helt enkelt inte varit riktigt såhär blått. Nästan overkligt och fruktansvärt vackert!

Hav, hav och åter hav!

Eftersom vi inte hade några tider att passa, eftersom vi ändå var ute och körde tog vi en liten omväg ner till Assos, en by som ligger avsides och är liten, pittoresk och charmig.

Assos skymtar mellan öarna

Stora delar av Kefalonia rasade när en jordbävning kom 1953. Det finns ett fåtal byar som stod kvar, Assos är visserligen inte en av dem, men återuppbyggnaden har gjorts för att likna de ursprungliga husen. Mitt i staden delar både bad och marina plats, restaurangerna omkring hamnen bara osar grekisk avkoppling.

Vi gav oss på ett bad på stranden mitt i city, en klapperstensstrand där badtofflor absolut inte hade varit en nackdel. Till skillnad från stranden i närheten av oss var det här varmt i vattnet och vi passade därför på att bada länge!

Assos

Marinan i bakgrunden, vi badar!

Längst norrut på ön ligger Fiskardo, en by som har ett rykte av sig att vara centrum för alla jet-setare, men även för att det är en av de få byar som fick stå kvar när jordbävningen förstörde allt annat i sin väg. Det är lite delade meningar om Fiskardo, en del säger att det är charmigt till tusen, medan andra tycker att det är en samlingspunkt för de som önskar att de åkt till Chania Kreta.

Jag är lite kluven, visst är det charmigt – det går inte att bortse från om man inte ogillar ett myller av folk, restauranger, barer och souveniraffärer. Utöver det finns såklart inte så mycket, vilket det inte heller gör på något annat ställe på ön (bortsett från huvudstaden). Alltså råkar detta bara vara lite större än de andra hamnstäderna som finns, såklart därmed mer folk och möjligtvis mer överskattat.

Vi tog iaf en sväng längs marinan, tittade på folk, byggnader och båtar. Det sistnämnda främst, speciellt den svenska båt som försökte lägga till vid bryggan närmast en minst dubbelt så stor lyx-yacht gång på gång, men misslyckades. Tittade på de stora färjorna på väg mot sina destinationer på Ithaka och Lefkas, förundrades över vart allt folk kom från. När vi kom in i byn var det trängsel överallt, när vi vände tillbaka mot bilen kändes gator, restauranger och butiker övergivna.

Fiskardo med småbåtsmarinan

E och vagnen vänder in bland trånga gatorna.

Klockan närmade sig kväll väldigt snabbt, vi befann oss en bra bit ifrån hotellet vid det här laget, eftersom jag inte för fem öre hade någon som helst lust att köra dessa vingliga, snava och branta bergspartier i mörker gav vi oss hemåt.