Dag 4:

Mitt i semestern fick det bli en vilodag eftersom Lilla A uppenbarligen inte mådde bra. Ont i munnen, feber och lite ledsen gjorde att vi prioriterade att bara göra det Lilla A ville. Nämligen att gå, gå och gå. Det är vad den här tjejen sysslar med numera. Hon går. Inte alltid själv, men det är långa sträckor hon avverkar genom att hålla någon i handen och bara traska. Åka vagn är inte riktigt en sån höjdare längre som det varit förut, jag hoppas lite att det är något av en övergående fas – för att gå överallt tar tyvärr lite för mycket tid.

När vi åkte ner hade vi med oss två uppsättningar av Holger, en bitring och en keps. Kvar efter dag två fanns bara en Holger. Svalka med feber är svårt att få, vi vågade därför inte låta henne bada alltför mycket heller. Eftersom alvedonet inte tog bort det onda, utan bara sänkte febern tog vi till en sista utväg – glass. Och det hjälpte! Nu åt ju visserligen jag upp 3/4 av glassen, men det verkade iaf som att hon uppskattade det kalla i munnen.

Isbitar hade ju varit det perfekta – men vart får man tag på sånt när man inte har frys på hotellrummet och allt smälter på 3 sekunder?

Italiensk vaniljglass

Knappast något leende i närheten när man är ledsen

Det var en hand i munnen (och är fortfarande iofs) och ett hjärtskärande skrik av smärta vid flera tillfällen under kvällen, glassen var den enda lindring vi hade på hela dagen. Större delen av tiden försökte hon hålla humöret uppe, men gör det ont så gör det ont. Det är inga tänder i sikte än, kanske är det inte några på väg – men ont i munnen har/hade hon.

Dag 5:

Vi hade ju lite otur med kartan dagen när vi var uppe vid Sagrada Familia och försökte ta oss till Parc Güell, så den här förmiddagen tänkte vi göra ett nytt försök. Tunnelbana till Lesseps med ett byte vid Diagonal gick smidigt, därifrån var det raka vägen upp. En lång raksträcka senare började vägen gå rakt upp mot en höjd. Parken som är ett av Gaudis mest kända landmärken ligger i ett otroligt vackert bostadsområde i utkanterna av det centrala Barcelona.

Entrén in mot parken

Parken ligger högt med en otrolig utsikt över staden och horisonten. Just den här dagen var kanske inte vyerna de allra bästa eftersom vi hade valt en lite mulen dag, överhuvudtaget är det kanske inte den park man kan få ut det mesta av när man har en vagn med sig eftersom det krävs att man kan ta sig över/genom/ner för trappor över stora delar av parken. Självklart kan man gå runt parken iaf, men en del missas säkerligen. Vad vet jag ju inte – eftersom vi gick de barnvänliga promenadrutterna.

Pepparkakshuset

Runt om i parken är självklart diverse försäljare av olika slag, eftersom det även verkar vara glatt patrullerat av poliser var det många spring, stopp och nya upplägg. Runtom i parken fanns diverse prislappsbevis  att det hade varit bråttom iväg.

Utsikt mot entrén

Panoramavy över staden

Panorama över utsiktsplatsen

Lilla A hittade självklart sin favoritsak i hela världen just nu. Sand.

Sand – mums!

När vi ändå var ute och snurrade bestämde vi oss för att passa på att dra oss iväg till Camp Nou – iaf för att se utsidan. 19 euro per person för entré känns väl smaskigt, men hade det varit en match den dagen hade jag inte tackat nej.

Lilla A ville självklart gå en del av biten upp mot Camp Nou, snacka om att tjejen är nöjd när hon får sin vilja igenom. Mindre nöjd när vi föräldrar säger nej. Trotsen kommer nu känner jag, vi måste lära oss hur vi ska förhålla oss till det eftersom det fortfarande är ovant.

På väg till Camp Nou

Lägg märke till mina nya adidas pjucks.

Lagom till vi kom tillbaka in mot stan var det lunchdags, även sovdags för Lilla A vilket resulterade i en lång och trevlig 3-rätters lunch på restaurang Roma Reial. Gott, godare än de flesta andra luncher vi hittat tidigare och framförallt mer fridfullt. Eftersom inga restauranger verkar ha barnstolar måste A antingen sitta i vagnen eller i famnen om hon ska vara vaken när det ska ätas. Eftersom hon själv inte har någon aptit (som hon aldrig har när det är tänder på G) så blir hon bara irriterad och vill inte vara med. Hon vill gå iväg, göra något annat och det gör hon fullkomligt klart för alla som finns i närheten.

Alltså har vi fått sett till att passa på att äta när A sover, sen äter vi mellanmål när det är dags för henne att äta istället. Lite välling, mycket vatten, frukt och lite gröt är egentligen det hon har velat äta den senaste tiden, huvudsaken är att hon är glad, pigg och har energi. Hon äter ikapp det sen, vi har varit med förr…