Idag har varit den hetaste dagen sedan vi kom hit, med tanke på att vi häromdagen såg att det var 33 grader i skuggan vågar jag inte ens fundera på hur varmt det varit idag.

Vi började dagen med en promenad upp till La Bouqeria, vidare till Plaza Catalunya där vi tog tunnelbanan till Diagonal och bytte linje för att slutligen hamna framme vid Sagrada Familia. För vad vore en Barca-tripp utan att se detta stora monument?

Klart att jag hade förstått att kyrkan var stor, men jag hade nog inte förstått riktigt hur stor den är. För den är enorm, den är maffig på alla dess sätt och vis. Utsmycknignarna är av en annan värld och jag förstår att den kallas för ett evighetsprojekt. Det sägs att kyrkan ska stå färdig år 2024, men jag får nog sälla mig till skaran av tvivlare.

Vi gick aldrig in i själva byggnaden eftersom vi tyckte entrén var hutlös (11 Euro/person+2,5 Euro för att åka hiss) och för att vi inte hade någon som helst lust att ställa oss i kön som ringlade över 2/4 av kvarteret. Istället tog vi en sväng runt byggnaden och tog oss sedan till fots uppför Avenida de Gaudì och vidare till Hospital de la Santa Creu. Ett byggnadsverk som jag hört mycket gott om, men tyvärr höll de på att bygga om och tillät inte längre besökare inne på marken.

Vi trodde ju att vi var på väg mot Parc Güell, men vår eminenta kartläsare var uppenbarligen lite ute och cyklade. Och det är okej – hon har ju inte ens fyllt 1 år ännu – så hon är ursäktad. Iaf den här gången!

Eftersom vi uppenbarligen var lite vilse hoppade vi på närmaste tunnelbana och tog oss tillbaka till de mer hemtama trakterna där vi numera hittar någorlunda. Eller inte riktigt iaf kanske. Tunnelbanan är skön, äntligen har vi förstått oss på våra T-10 kort (det är alltså 10 separata resor vi har rätt till) och vi ska se till att utnyttja dem. Alltså får det bli kommunalt även till andra attraktioner inom staden.

I våra kvarter gick jag alltså vidare när jag försökte läsa mig till kartan, så inte heller idag fick vi lunch på den restaurang som jag hade trott och hoppats på. Istället hittade vi ett litet hak där vi fick oss en meny med melon och serranoskinka samt kyckling med god potatis.

Efter en kort sejour vid poolen medan Lilla A vilade middag insåg vi att det inte går att hejda tändernas framfart. Till och från (absolut INTE hela tiden) är A svårflörtad och det var inte svårt att förstå att hennes sedvanliga feber hade kommit. Alltså har det fått bli en lite barnvänlig eftermiddag och kväll. Våra planer på att se kvällens semifinal på en bar utomhus har vi lagt på hyllan, istället har vi en liten febrig tjej som bara vill mysa. Tur att vi har en bred dubbelsäng!