Min lilla Ufemia är hemma igen, ja hos mamma det vill säga.
Ufemia fick ju flytta till Västkusten, då en dam med barn ”köpte” henne på halvfoder i början på hösten. Hon verkade ha det bra där, men när det kom till att betala för hunden kom aldrig några pengar. Hon svarade inte i telefon, hon svarade inte på mail och situationen höll på att bli knäpp. Till slut får min mamma kontakt med henne, då visar det sig att hon har flyttat. Trots fråga uppger hon ingen ny adress, utan lovar att inkomma med pengar snarast. Tiden rullar och vi är nu inne i 2009. Irritationen börjar växa så smått, då vi inte vet hur hunden har det. Det som till en början verkade vara ett vettigt hem för vår lilla tjej är numera ett helvete.
För snart 2 veckor sedan får min mamma återigen ett mail, där det står att damen inte kan ha kvar Ufemia. Trots detta är hon sedan okontaktbar i 2 veckor, först i torsdags skickar hon ett mail om att hunden går att hämta på en viss adress under fredagskvällen.
Vår lilla tjej är nu hemma, tack och lov verkar det inte ha gått någon nöd på henne psykiskt, då hon direkt kunde släppas in med sin bror, sin mamma, sin pappa, den äldre tanten och broderns nya kompis.
Tyvärr märks det att pälsvården inte är skött, inte överhuvudtaget, hon är tovig, långhårig och i stort behov av klippning. Min mamma har fått en inflammation i axeln och har inte möjlighet att sköta det åt henne nu, varför jag måste åka ner till Nora och fixa det efter helgen. Måste bara kolla med chefen att jag kan jobba från Örebro och att E inte behöver bilen.
Ufemia är iaf bara hemma på besök, hon kommer inte att stanna kvar utan skall flytta till Trondheim, där våra gamla bekanta bor. De har haft rasen tidigare, vi vet att hon kommer att få det bra där. Tyvärr är jag väl den som är mest ovillig att släppa ifrån mig hunden igen, eftersom jag vet vad den hunden går för.
Hon skulle kunna bli en utställningshund av rang, hon skulle kunna bli en lydnadshund av riktig klass. Den hunden gör allt för sin ledare, hon älskar alla – bara de visar att de älskar henne!
Ska iaf bli riktigt mysigt att träffa henne igen!